Konstnärsgruppen och trion jobbar med såväl konst och design som arkitektur. I Katrineholms konsthall har MYCKET byggt upp en hel miljö som förhoppningsvis ger oss trollsyn, en hållbar ”värld” där skräp blir skatter och vi har tid att se vår plats i naturen så som den var när väsen var verkliga. Samtidigt erbjuder de plats för reflektion kring hur gamla material ibland visar sig vara vägen framåt och rymmer möjliga innovationer för att säkra vår framtid. Och gruppen skapar plats för kraften i sagoberättandet.

Eftertraktat ser: MYCKET, Vi är rika som troll, utställning, den 28 september till 23 november, Katrineholms konsthall. Vernissage den 28 september kl 10 till 15, invigning kl 11 med MYCKET och konstintendent Gustav Person.

Det vi ser har sin grund i ett forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet: ”Trollsyn i hjärtmarkerna – konstnärlig forskning som vidgar vår föreställningsförmåga”. I projektet liksom i utställningen är begrepp som trollsyn, hjärtmarker och lånebruk centrala begrepp.

Men det är också ett sätt att berätta tillbaka naturen till något skrämmande som vi bör sluta se oss som härskare över och istället leva tillsammans med allt annat i.

– Vi är rika som troll eftersom allt omkring oss är skatter, säger Katarina Bonnevier.

– Det här är den utställning som vi har köpt in minst grejer till, ni har verkligen gått in och kollat i våra förråd för att se vad som kan användas, eller grävt upp ur jorden, säger Gustav Person.

Vi möts av vättar som dansar, vougeing the vätts, och en skattkista med glimrande slaggstenar. Ett steg in har väggen målats med platskokad lerfärg och ett pigment, monastralblått, som visat sig leda ström bra och därför skulle färgen möjligen kunna bilda grund för en ny typ av naturligare solceller.

Här finns också drömmen om havet, drömmen om att kunna få en stjärtfena och det finns en protes gjord av säv och havskattskinn i en storlek som passar troll, berättar Thérèse Kristiansson.

– Det finns troll här och var i utställningen som Mariana Alves Silva täljt. Den här har ett örhänge av ett äpples kärnhus. När en stjärna faller får man önska sig något. Men om ingen ser stjärnan landar den i ett äpple. Om man delar ett äpple ser man att kärnhuset ser ut som en stjärna och alltså är ett stjärnhus, berättar Katarina Bonnevier.

Vid tjärnen med potatissäckskuddar, vettexrestspuff och lerklump.

I ett av hörnen finns en tjärn. Och kuddar. Där kommer det hållas högläsningar under sagolördagarna. Det finns lera att låna om man vill lyssna med aktiva händer, lera som man sedan kan lämna tillbaka till klumpen. Lera är antiseptisk så lånebruket är hygieniskt.

Bredvid sitter ett litet troll. Trollet tittar på slow-tv, en bil som äter upp sin egen ljuskägla i en loop.

– Troll tänker att människor är som ekorrar, att människor är både lata och rastlösa och om de inte varit det hade de kunnat greja saker, säger Katarina Bonnevier.

På konsthallens mezzanin står långa spegelbord. En catwalk för amuletter som människor från hela världen gjort. Och små verk som i synnerhet elever från Skogsborgsskolan gjort. Är du med under en av alla verkstäder eller workshops kan ett av dina verk hamna här i ett stort litet karnevalståg – en armé av älskande.

Mariana Alves Silva, Dr. Katarina Bonnevier och Thérèse Kristiansson bildade 2012 konstnärsgruppen MYCKET. De har sedan dess jobbat både nationellt och internationellt med sitt utforskande utifrån en uppsättning interagerande perspektiv; queer, feminism, klass, antirasism, det mer-än-mänskliga.

Mer om forskingsprojektet.