Gömda i hundra år under ett golv – glasnegativen som fotograf Ida Ekelund lämnade efter sig i Lund har nu blivit grundmaterial för Kristina Müntzings moderna och lekfulla utställning i Torshälla.

Eftertraktat ser: Kristina Müntzing, Don’t quit your dayjob – ongoing,  7 september till 10 november, Ebelingmuseet.

– Jag har tidigare tittat på textilindustri i Englad och textilindustri i Borås. Under fem år har jag nu jobbar med ett projekt som jag kallar ”Don’t quit your dayjob” och det baserar sig på en kvinnlig fotograf som var fotograf i Lund under 1920-talet: Ida Ekelund, säger Kristina Müntzing.

Tryckta på ”bilhandlarvinyl” eller på fotopapper och pixelerade med hjälp av skalpell och presentsnören blir porträtten till något annat än bara historiska dokument.

– Jag har försökt ge rummet en känsla av fotostudio. Längst in finns en back-drop med Ida som en ikon. Det finns också moln som är inspirerade av scenografi från Drottningsholmsteatern, säger Kristina Müntzing.

Det är ingen slump att tekniken är fotografi. Müntzing har länge intresserat sig för kvinnohistoria och för just kvinnor har värvet fotograf under lång tid varit en möjlighet till frihet och en chans att skaffa egna pengar. Vem minns inte Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick?

Ur skatten med 8000 glasnegativ har Müntzing vaskat fram guldkorn. Och det handlar inte om de bästa porträtten – Ida Ekelund var en skicklig porträttfotograf så det går inte att trolla bort verkshöjden – utan mer om de mest intressanta. Angripna plåtar kan rymma plats för fantasi och förbättringar. Att använda presentsnören och ”dagisvävning” som en viktig del av verken gör att Müntzing kan förhålla sig så fri som hon önskar.

Med foton från glasnegativ, skalpell, sax och presentsnören adderar Kristina Müntzing transparens och nytt liv till fantastiska porträtt tagna på 1920-talet av Ida Ekelund.

Med analogt hantverk och ”låga” material kan Müntzing sägas digitalisera dessa gamla fotografier. Precisionen är just så vass som ett av redskapen hon använder – skalpellen. Och det där med att gå ut ur bilden sker ibland högst påtagligt, presentsnörena skapar ytor utanför bildytan. Det påminner om Emelie Röndahls sätt att visa både fram och baksida av verken och på så sätt uppnå en imponerande effekt, som i utställningen Till sängs som visades på Landskrona konsthall under sommaren. I Röndahls fall är det ryamattor som används för att göra porträtt. Och det mest intressanta är de bilder som bildas av trådarna som hänger på baksidan. På baksidan av Müntzings verk finns väskmellanlägg, för att skapa stabilitet, men det gör också att man kan se abstrakta bilder som vävstygnen av presentsnöre bildar.

Kristina Müntzing är född 1973, och är boende och verksam i Malmö. Müntzing är utbildad vid Goldsmiths College, University of London och Konsthögskolan Valand. Hon har medverkat i utställningar nationellt och internationellt bland annat på Kiasma i Helsingfors och Kunst Werke Berlin och i höst ställer hon ut på Cecilia Hillström gallery i Stockholm.