På lustjakt efter parnassens tidlösa skatter på Södertälje stadsbibliotek, från ryska folklivsskildringar till fransk fängelseromantik.

De är regn å rusk över Södertälje stad å vi går en promenad från Saltskog till stadskärnan, min flickvän å jag. Hon ska till Lindex å Clas Ohlsson å ja lämnas som barn på lekland på Luna kulturhus för att botanisera på stadens bibliotek.

Först fastnar jag i pockethyllan i foajén utanför biblioteket. Jag bläddrar i De andra könet å Aniara å Candide. Jag har en förkärlek till pocketböcker därför att en kan ha dom i bakfickan på stan å på bussen å på tåget.

Inne på biblioteket orienterar ja mig till en hylla för klassiker å bläddrar i Gogol å Genet. Läser Torbjörn Elenskys förord till Genet å förundras över brutaliteten, sexet å våldet. Begrundar min läggning åt biblioterapin å litteraturens tröstande egenskaper å undrar vart de här passar in.

Genet sitter sina första 30 år i olika fängelseceller å blir sen en av franska parnassens mest aktade författare. Minns en text om en cirkusartist som blir förälskad i å bedragen av Genet, som hittas död bland flaskor å tabletter; Ja har flera böcker av Elensky i bokhyllan å om Elensky aktar honom måste ja se närmare på detta lidelsefulla fransk-symbolistiska barnbarn till Baudelaire.

Ett vagt minne i myllan av annat gods: Robert Myhreld har skrivit om Gogol. Ryska folklivsskildringar har aldrig varit min kopp te men Kappan å Döda själar fångar mitt intresse. Mest för att Myhreld har skrivit om honom,.

Bröderna Karamazov står trots allt halvläst i bokhyllan.

Gogol sprang i landsflykt efter varje misslyckat försökt att slå sig in på ryska parnassen. Gjorde ett huvudlöst försök som universitetslärare å misslyckades på grund av ”häpnadsväckande inkompetens” ([sic] i förordet till Döda själar). Den huvudlösa, lidelsefulla slags romantiska vimmelkantigheten verkar ha varit universell bland ryska folklivsskildrare på 1800-talet.

Mycket mer hinner ja inte läsa. Min flickvän återvänder från sin tur i gallerian å min tid på Södertäljes stadsbibliotek är slut. Är du klar? frågar hon. Jag kniper ihop läpparna å säger ärligt att de inte går att bli klar här inne. Vi går å kvar lämnar ja tidens skatter på tusen å åter tusen boksidor.

Vi tar varsin korv med ketchup å sötstark på en närliggande pressbyrå å handlar ostbågar på ICA Kringlan å hela tiden följer mig Gogol å Genet i tankarna.